Det finns människor som tycker att det är tråkigt med historia. Det har jag aldrig gjort. Människor är sig i mångt och mycket väldigt lika genom årtusendena och samtidigt präglas vi alltid av vår egen kultur och tid. Genom att studera det förflutna kan vi få perspektiv på även vår egen tid.
Att ta steget och börja studera språken som talades för länge sedan gör att sedan länge döda personer plötsligt stiger fram och blir väldigt levande. Hittills har jag roat mig med att läsa latin, fornisländska och runologi och genom de studierna har dörrar öppnats till historien för mig. Förmågan att läsa runor gör varje utflykt i mina sörmländska hemtrakter till ett äventyr, runstenarna lurar i vart och vartannat slånbärssnår. Fornisländskan ger en inblick i en rätt hårdför period i vår historia.
Latinet är givetvis också en historisk dörröppnare men de kunskaperna kommer också till användning i vardagen. En stor del av vårt ordförråd har sina rötter i latinet och när det gäller engelskan förstår jag knappt längre hur jag klarade mig utan latinet.
